Det är lätt att häckla överheten, men att se sina egna fel och brister är mycket svårare. Då tänker jag på mig själv och den sk. arbetarklassen.
På 1960-talet lärde jag känna en byggarbetare från Finland. Han var murare och facklig aktiv. Huvuduppgiften var enligt honom att stoppa ackorden inom byggbranschen, men nu förstår jag inget.
I dag är "alla" byggarbetare för ackordet trots att de vet att orsaken till de flesta olyckstillbuden går att söka i det höga arbetstempot. Varför tänker de så? Jo, de ska tjäna pengar som det heter.
Exemplen på hur det kan gå när man stressar är många, men när husen i mitt bostadsområde skulle renoveras då kom jag på kant med några arbetare.
Vi, hyresgäster ville inte bli väckta kl. 6.00 på morgonen utan först kl 8.00. Detta var inget som vi själv hittat på utan det var en överenskommelse mellan husägaren och byggbolaget.
Tre dagar innan upprustningen var färdig såg jag en fridstörare köra omkring i en röd Mercedes 350 SL.
SNACKA OM DIREKTÖRSFASONER!
Om detta är den så arbetarklassen (vissa iaf.) då är det avundsjukan som varit drivkraften bakom alla bonusar som dv:arna tillskansat sig. De tänker, tror jag att: jag ska inte var sämre än mina kollegor och min fru ska också bli nöjd.
Därför är skillnaden ingen mellan oss. Alla är avundsjuka, men en dag hoppas jag att kärleken till din nästa är det som driver oss framåt och inte behovet att tjäna mycket pengar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar