tisdag, september 23, 2008

Finlands sak är vår!

Så blev det en ny massaker i Finland. Skälet är alltid det samma världen över. Mördaren hatar människosläktet och jag håller delvis med. När jag fick höra att "våra" EU-parlamentariker får en löneökning på 17,000 kr månaden gick jag i taket och sa: "Det är nästan en hel månadslön för en varlig arbetare!"

Sedan ställde jag mig följande frågor "Är det ett nytt frälse politikerna skapat?" och "Fattar de inte att i och med så stora löneskillnader kommer de bara längre och längre ifrån de väljare som de säger att de värnar om"

Förr trodde jag i min naivitet att politisktarbete var ideellt, men nu har jag förstått att jag alltid varit annorlunda. Många av mina f.d partikamrater från 1970-talet tjänar idag hutlöst mycket pengar. För att närma några, Aschberg, Guillou, Mankell och...listan kan göras lång. De hävdar naturligtvis att det gör något gott för mänskligheten, men det gör politikerna också.

Det är inte konstigt att en pojke i en liten by nära Vasa blir påverkad av det som händer i stora välden när till och med jag reagera över människans roffar instinkt. Om Matti Saari
kunde svenska då skulle han (innan massakern på sina kompisar) kunnat läsa mitt "djupsinniga" blogginlägg om att den verklighet vi levde i är en illusion, något som vi själva skapat.

Det är inte lätt att se på världen med andra ögon än dem vi blivit uppfostrade med, framför allt inte när media bara berättar om människans ondska.

Ärligt talat så tycker jag att de bär ett stort ansvaret för det som händer även om vi alla är delaktiga på något sätt. De får vad de för-tjänar och ibland undrar jag om de njuter av vad de åstadkommit även om media "personligen" inte hållit i vapnet som dödat. Därför tycker jag att man ska sluta håna de läsare som säger att man ska skriva om positiva nyheter.

Att skriva positivt betyder inte man ska kåsera över nån stackars andmamma som tillsammans med sina ungar försöker går över gatan utan det är att vi måste se på världen med andra ögon. Det kanske inte säljer lika mycket, men i det långa loppet kommer alla att tjäna på det.

Media försvar sig med att de måste skildra verkligheten, men frågan är vilken verklighet de skildrar? Är det de byggnader som rasat i ett krig eller är det alla de som står upp?

Är det den verklighet som handlar om kärleken till medmänniskorna eller den där människan framställs som värre än djuren?


Inga kommentarer: