Goda kristna, buddister och kanske även muslimer tror man aldrig ska döma någon. Oavsett vad man har gjort. Det tror de därför att de tycker att Gud inte kan dra några slutsatser om vem man verkligen är därför att det är omöjligt att dra några slutsatser om vem man verkligen är, för man blir aldrig färdig med skapandet av sig själv, det tar aldrig slut.
Alltså JAG är aldrig densamma som jag var i förra stunden. Och Gud är inte straffande, iaf. ser han mig aldrig som det, utan snarare som vem jag nu väljer att vara. Om jag skulle beskriva det högtidligt så skapar vi oss själv ständigt på nytt i nästa en fantastisk version av den mest storslagna uppenbarelse vi någonsin haft om vilka vi är.
Dessutom kommer jag i samma stund som jag förstår detta inse det meningslöst med att döma mig själv, eller andra. Det jag försöker döma har upphört att finnas till i samma ögonblick som jag dömer det.
Det är fantastiskt när man tänker så, men stämmer det med verkligheten? De kvinnor som jag känt och som tillhör släktet manshatare se på oss män på samma sätt som de alltid gjort. De har inte ändra sig en tum, möjligen har de accepterat att en promille av oss män kan de förlika sig med.
Jag dömer också, men jag dömer politikerna och jag tycker samma sak om dem som jag alltid gjort. De har inte förändrats. De ljuger och manipulerar och nyss sa de att det inte fanns några pengar till de som blivit sjuka i arbetslivet och ändå finns det miljarder till företagen och bankerna när det är en sk. kris.
Fast ska MAN vara ärlig så är det väl "deras" pengar som man nu ger åt dem som slösat bort sitt kapital.
Det sägs också att i den stunden jag förstår att allt förändras då kommer jag för alltid att överge min tanke på en dömande gud, för jag kommer då att veta att kärleken aldrig kan döma.
Detta är stort och något jag vill komma ihåg, men jag vill inte förstå varför det inte fungerar bland vissa kvinnor, politiker och andra fanatiker.
Svaret är kanske att de just är fanatiker? I så fall är även jag det och då kan jag inte döma dem. Så var är det jag bråkar om?
1 kommentar:
Så tänker de kvinnor jag känner trots jag igår såg en man i militärkläder som hämta sitt barn på dagis. Det vet också att det finna många män som har en homosexuell läggning och därmed bejakat det feminina.
Att det inte inser av världen har förändrats kan beror på att problemet ligger på ett djupare plan dvs självhat. De hatar det manliga inom sig istället för att älska det.
Skicka en kommentar