Jag tycker om att skryta, men inte om hur många kvinnor jag varit tillsammans med. Det är vulgärt, barnsligt och omoget. Så gör bara den som har dåligt självförtroende eller vill tuppa sig. Det är inget fel att ha dåligt självförtroende, det har jag också, men trots det så är jag inte vulgär - hoppas jag?
Ett utmärkande drag är istället försiktighet, men det anses vara ute. Man ska säga vad man tycker oavsett vem som drabbas. Att jag inte säger hur många kvinnor jag haft sex med beror på att jag vill ta hänsyn till alla de som inte haft nån kvinna. Det betyder inte att jag haft lika många kvinnor som Peter Stormare, det betyder att jag varit med några stycken.
Antalet är ointressant i sammanhanget, men det jag märkt är att de flesta som jag mött förnekar alla de "negativa" känslor som är kopplade till ett manligt betedde.
Därför ställer jag mig frågan hur ska vi kunna rädda världen om vissa inte kan stå för dem de är och bara ser andars fel och inte sina egna?
Ytterligare en frågar är vad tänker du Mona Sahlin tex. om Göran och vad säger hon om Fredrik? Om du inte aktar dig så kan även du blir en i raden av maktkåtta politiker som inte har någon insikt om vem man är.
Ibland tror jag att politikerna medvetet vill roffa åt sig, det är så man framställer dem. Vad vet jag eller är jag i vanlig ordning manipulerad av media?
En sak vet jag och det är att maktmentalitet är ett typiskt beteende blad de som har ett djupgående mindervärdighetskomplex. Oftast är det de som klättrar högs upp i samhällsstegen och det var därför som jag hoppade av det politiska arbetet 1985.
I sexton plågade (pinade) jag mig själv. Det enda synbara resultat var gott sittfläsk och en ökad oförmågan att lyssna på mina andra -politiska motståndare. Sedan började jag min vandring i (på) en annan stege (väg) som har varit kantad med många erfarenheter - ett ord som jag förr kallade "misstag" och "svek".
Vi ska alla (inte politiker?) lära oss och en dag går man från insekt till insikt.
Klicka (öppna) på bilden så får du dig ett gott skratt?!
1 kommentar:
Förr trodde jag att det var kvinnorna som skulle rädda världen, men jag blir mer och mer tveksam. De påminner om gamla socialdemokrater, ingen sosse i världen kan göra fel. De är ju demokrater och utsända av gud. Nu säger jag det till alla, oavsett kön; det är inte dygderna som gör oss till människor det är felen. Det är alltså inget fel att ha bristande tillit, dåligt självförtroende, vara svartsjukan, avundsjuk och fulla av ilska och hata alt och alla för att sedan känna skam. Det är mänskligt att känna skam. Det som man ska skämmas för är när man gör som alla de män gjort som man tycker så fasligt illa om därför att de bara är ens egen spegelbild.
Skicka en kommentar