Gladsjukan är här igen!

Det verkar utåt sett som om jag inte gjort några framsteg, samma människa, men fortfarande tror jag att jag kommer att få uppleva något som är otroligt, fantastiskt och enormt.

Det verkar också som om jag hamnat i en ny fas. Hur jag ska gå vidare det vet jag inte, men det får jag snart veta. En sak är jag säker på och det är att det är stort. Folk kommer att står där med munnarna öppna, häpna och de kommer att tvivla på om det är sant det som sker.

Förändringens vindar blåser redan och jag har drabbats av gladsjukan. Med andra ord; jag har hittat min identitet: JAG ÄR INTE LÄNGRE EN NOLLA trots att jag vet att utan nollorna skulle inte talet 10, 100, 1000 finnas och inte ens en miljard. Som hålen i osten och i all annan materia.

Inte heller skulle skådespelaren, poppidolen eller författaren var något utan alla sina nollor dvs. publiken. Inom matematiken är nollan den mest betydelsefulla och praktiska uppfinningen genom tiderna och i TARO-korten är nollan (The Foll) något mycket bra.

Så hör upp alla "ni" författare som föraktar era läsare, utan nollorna så skulle ni bara vara en tom peng pung. Nollan är det tomrum som ni behöver för att ha framgång, er storhet som grundar sig på behovet att bli bekräftad utifrån.

Kändisskapet är som ett fyrverkeri, det gnistar och smäller, men bara i några få sekunder och sedan är det över. Så måste man börja om igen. Det behöver inte nollorna göra eftersom de är inget och ändå är de förutsättningen för alt som är något.