måndag, april 16, 2007

Hur gör man?

Min ledsagare anser att det negativa som man tror på kommer att manifesteras i våra liv. Enligt denna uppfattning blir alla dåliga tankarna till negativa händelser och upplevelser. Därför måste jag på något sätt bryta ut dem mot goda och bra tankar.

Fast hur göra man när man har upplevelser som grundar sig på hjärnspöken? Inte nog med det; jag blir skiträdd när jag vet att minsta lilla fjärt kan leda till en ond upplevelse, vilket leder till tanke, vilket leder till upplevelse.

Då hjälper det inte med att jag vet att mina tankar ibland kan ge upphov till ständig glädje när den ursprungliga tanken varit positiv, därför att jag vet att det negativa också, ger upphov till ett ständigt helvete när den ursprung­liga tanken är negativ.

Knepet sägs vara att man ska förändra den ursprungliga tanken och förändrar man en grundtanke ska man handla i enlighet med den nya idén. Men man måste handla snabbt, annars kommer hjärnan att död i på den nya tanken innan man ens vet att den finns osv.

Så därför måste jag nu lära mig att handla snabbt när tillfället uppenbarar sig och om jag gör det tillräckligt ofta kommer min hjärna snart att förstå idén. Den kommer att bli min nya tanke och nya tankar är min enda chans.

Om jag lyckas så är det är en faktisk möjlighet att utvecklas, att växa, att bli den jag verkligen är och om man vill lägga grunden till en ny människotyp (evolutionen) måste man lära sig hur det är att leva i kärlek, lösa konflikter utan våld och inte som jag ofta gör, inte först och främst tänka på mig själv.

Problemet är att eftersom jag tillhör släktet sengångare så handlar jag bara snabbt när jag själv tjänar på det som händer. Ett sätt kan vara att jag så ofta som möjligt tankar hjärnan full med tankar om att jag måste göra något gott utan att jag förvänta mig att jag ska få något tillbaka.

Det menar jag är verklig kärlek.

söndag, april 08, 2007

Tack gode Gud!

Tack gode Gud för att du finns så du kan berätta att

"När du har varit man tillräckligt länge - när du har lidit tillräckligt av din egen dumhet; när du har gett upphov till tillräckligt med smärta genom det elände du själv skapat; när du har sårat andra till­räckligt för att upphöra med dina beteendemönster ­när du ersätter aggressivitet med förnuft, förakt med medkänsla, lusten att alltid vinna med lusten att ingen ska förlora - då kan du bli kvinna" och att; "När du har lärt dig att störst inte går först; att styr­ka inte är makt över, utan makt med; att absolut makt inte kräver någonting över huvud taget från någon annan; när du förstår detta, då kan du förtjäna att få ikläda dig en kvinnokropp - för då har du till slut för­stått hennes väsen."

Efter detta tänkvärda inlägg förstår jag varför jag inte haft någon framgång oss kvinnorna. De skrattade åt mig när jag stod på ett ben i dynghögen och gol. Då hörde jag inte vad de kacklade om, men nu vet jag vad de sa; de sa att jag var en sprätt som gärna fick stå där och gala i solskenet för när jag insåg hur fel jag var skulle jag tystna.

Nu förstår jag att de inte ville ha någon Dyng Johan typ som jag. De ville ha en man med självförtroende och inte nån som alltid skröt om allt han hade varit med om. Därför har jag nu bestämt mig att om jag vinner pengar och det blir en slant över så ska det gå det som sveda och värk till alla de kvinnor jag plågat under mitt liv som mannnnnnnnn.


torsdag, april 05, 2007

Utrota tuppen!

Det är många män, även kvinnor som upplever att det kvinnliga (feminina) är tecken på svaghet. De är så fega (svaga) att de inte vågar erkänna att det är därför som de bästa soldaterna i krig är kvinnor. Hade "kämparna" insett detta då hade de inte blivit kanonmat på slagfältet.

Man kan fråga sig varför det är så? Det är svårt att svara på, men en sak vet vi och det är att det västerländska samhälle är genomsyrat av att bara den som
visat hur duktig han är når framgång och lycka.

Med andra ord det är elitidrottstänkandet som styr våra handlingar och då är det bara ettorna som räknas. Alla andra är nollor om man jämför och då är det inte konstigt att vi mår dåligt, inte ens den som för tillfället är på toppen av gödselstacken känner sig inte särskilt lyckad.

Idag är kraven så höga att den som förr förstod vad som skulle hända om man jobbade häcken så att näringslivet toppar skulle få ut sina bonusar
rasar ihop. Värre blir det om de styrande tror att folk som tappat sugen simulerar. Då kan man hamna i en märklig situation. Istället för en hjälpande hand får man till svar; att du orkar dubbel så mycket när du känner att du är helt slut, trots att alla inte är lika vältränade som supermänniskan Gunde Svan.

Tack och lov det finns undantag, Posten visade att de förstod när
en indianhövding fick första pris för bästa ledarskap. Hövdingens uppfattning om det vi håller på med kan liknas vid en galopptävling där alla hästar springer rak in i en vägg.

Vi bord utlysa flera sådana tävlingar. När priset delas ut ska inte bara de delta som tagit makten genom att lova väljarna ordning och reda utan också de som sparkar på de som ligger ner och kräver att de ska resa sig.

Frågan är hur många som vet att jorden är lika sjuk som alla de som fallit ihop av utmattning, de som känner sig som parasiter därför att de inte är lika "starka" som sina kolleger. De som inte uppfyller kriterierna på vad man kan begära av en riktig karl som dopar (kokain) sig för att slå nya rekord och därmed höja ribban ytligare ett pinnhål eller ska det vara pinhål!

Tack gode gud för att du skapade det kvinnliga! Då finns det hopp och nu hänger det inte på de som styr världen utan på alla nollor som har den verkliga makten. De måste tänka om och förstå att det som är en svaghet är en STYRKA. För att förstå välden måste man tänka HÄNGA UPP OCH NER! Med sådana tankar slipper vi bli utfodrade med den smörja som vi dagligen matas med via media.

Ska vi rädda världen måste vi börja med oss själva. Vi måste förstå vilka vi är och vad vi vill med våra liv. Gör vi inte det då kommer vi att självdö. Vi kommer att ruttna i ett universum som är "oändligt frikostigt" och där alla vet "...att det som du av hela ditt hjärta önskar dig ska komma till dig bara du har tålamod."

Är det jag skriver högtravande? Vad bra, då har jag visat en svaghet och det tänker jag fortsätta med eftersom det är en styrka.

GLAD PÅSK!