I samtal med hjärnkirurgen Dr Knivskarp sas det bl.a. att vi inte är åtskilda utan att vi har mycket som är gemensamt, men ibland är man under och ibland över.
När jag är "under" då har jag lätt att se andras "fel" och inte mina egna. Detta har vi också gemensamt, men vi har mycket annat som är lika oavsett vilka vi är och vilket mål vi har i livet.
Ska man komma till insikt då måste man, som jag konfronteras med sig själv och sin omgivning. Därför ska man inte vika sig när man är ute och cyklar.
Jag inser att resonemanget bygger på att det inte finns tillräckligt av allt. Detta har inte jag hittat på utan det har människan själv skapat.
Hon som tycker att man inte har något värde om man inte arbetar hårt och inte jämt vill visa sig på den styva linan. Hon som enbart ser till det materiella och bryr sig inte om de andliga rikedomarna. Hon som anser att man borde inte finnas om man inte äger en flott bil, en dyr bostadsrätt eller har en förmögenhet på banken. Hon som tycker att om du inte är snygg, smal och framgångsrikt då är du en loser.
När jag insett hur fel det är att tänka så då behöver jag inte längre vara avundsjuk på andra. Då finns det inget som heter under eller över och då finns det igen förlorare eller vinnare - då är vi alla lika.
